- 40 kilo och snart flyger jag...

Ja, jag är givetvis skitnöjd över att snart 40 kilo försvunnit från min kropp. Om sisådär 10 kilo väger jag mindre än maken gör, vilket jag känner mig ruskigt nöjd med. En kvinna ska väl väga aningen mindre än sin man va? ;)

I vilket fall som helst så mår jag bättre, orkar mer och allt det där. Det vanliga ni vet. Men allt är bannemig inte en dans på röda rosor. Jag lovar.

Idag lever jag precis som vanligt, som jag gjorde förut. Jag dumpar aldrig, ja okej - väldigt sällan då. Jag äter vad jag vill, när jag vill - men i mindre portioner. Choklad, godis och glass är jag sällan sugen på så jag lider inte. Jag kan äta det om jag vill, men det räcker med något litet. 1-2 mörka chokladbitar, något gelehallon eller 2-3 matskedar glass. Sen vill jag inte ha mer... (känns konstigt för hjärnan som är van vid att äta mycket, men känns bra i övrigt)!

MEN... nu kommer hänget smygande. Minst sagt. Magen tänker jag inte visa i bild, haha. Det räcker med att jag ser den själv. Nu har jag iochförsig haft häng på magen i många år på grund av långvarig jojobantning, men nu börjar det ju liksom bli "aningen" mer påtagligt.
Även överarmarna har varit stora förut, men nu jävlar - nu har jag gäddhäng så jag kan flyga snart.

Ser ni någon som fladdrar i skyn framöver - då kan det vara jag. För det är inte långt kvar innan jag utvecklat vingar under armarna. När jag är klar lär jag garanterat få operera bort det här, om jag så får bekosta det själv. Det lär det vara värt!

Det svarta strecket jag markerat visar ungefär vart man kan greppa tag och således typ enbart hålla i hänget. Över strecket är alltså min egentliga överarm. Fatta vad mysko det känns eller?
Och nej, såna här linnen går jag inte med utomhus, det är bara hemma! Ni förstår varför va? ;)

Gillar

Kommentarer