112, giftinformationscentralen och en unge som sväljer Epoxy!

Är nog inte så smart va? Ett tvåkomponentslim av vad jag fattar... och Jonathan var riktigt, riktigt smart. Han tog härdaren och stoppade i munnen, tryckte ut en klick - och tyckte förmodligen att det smakade förbaskat vidrigt.

Till mig kom han med en kletig tub, kletiga fingrar och en mun full av detta äckelpäckel. Om jag var glad? Nja, inte det minsta. inte särskilt stolt heller.

Ögnade igenom den där listan jag fått på bvc, med farliga ämnen. Klass 4. "Ge att dricka" "Framkalla inte kräkningar" "Ring giftinformationscentralen". Sagt och gjort. Jonathan fick ett glas saft, jag petade inte i munnen för då vet jag att han kräks (han är lättkräkt) och jag ringde 112 och höll telefonen mot ena axeln samtidigt som jag försökte trösta en halvknäckt Jonathan.

Fick förklara redan för dom på 112 vad som hänt. Pratade en stund, fick lite direktiv. Fick prata med en sköterska, sen med giftinformationen. Agerandet var rätt, han ska inte kräkas. Han ska dricka. Uppsikt krävs, och blir han röd eller irriterad i munnen åker vi in till akuten.
Härdaren är tydligen rätt irriterande och kan i värsta fall vara frätande. Så vi ska ha lite koll.

Efter att jag lagt på så fick han glass dessutom. Kallt och gott tydligen, för två stora tallrikar åkte ner... även om det smakade äckligt mellan varven, av minerna att döma. Men åt gjorde han, och mamma var glad!


Varför förvånas jag inte?
DET ÄR JONATHAN VI PRATAR OM!

Han hittar allt.
Allt han hittar stoppar han i munnen. Allt han stoppar i munnen är INTE ätbart!

Kan dock tillägga att han just nu ligger och vilar en stund. Lugn. Inget gnäll alls. Andas tryggt. Känns bra det nu, men det var panikartat där, runt 13-tiden idag. Huh!
  • Jonathan
  • 10 visningar

Gillar

Kommentarer

IP: 82.99.3.229