Att trotsa krämporna

Min käre make tycker att jag är lite dum, och ibland kanske jag håller med. Till viss del. Men jag mår så himlans mycket bättre när jag får komma ut och röra lite på fläsket, när jag får rasta tankarna lite. Lyssna på musik, samla energi och bara gå. Det är underbart.

Idag blev det inte så långt som ja tänkte. Jag hade tänkt mig mindre 8km men fick vika mig efter 6km istället. Sista kilometerna hem tog lite tid, jag fick stanna med jämna mellanrum för att ta smärtsamma sammandragningar och andas lite. Något frustrerande när man helst av allt bara vill traska på. Men hem kom jag, och imorgon ska jag ut igen. För nu ska jag verkligen bli mitt bästa jag! Och inget sätt är bättre än det här - för här får jag känna att jag rör på mig, jag får frisk luft och jag får samtidigt lite "egentid" (som jag ju sagt att jag sällan behöver!?). Men detta är gött, och ger mig också möjligheten (och lusten) att varva ner på kvällen. Som ikväll, när barnen somnat, då blev det datortid och en kopp ljuvligt hallonbladste. Det är fina grejjer det ?

  • ALLMÄNT
  • 7 visningar

Gillar

Kommentarer