Det här med träning

Ja ett år har gått nu och jag får ingenting gratis längre. Även om jag nått mitt "viktmål" med operationen så är jag fortfarande inte nöjd. Jag vill fortfarande ner ytterligare 10-15 kilo - och jag vill få en annan kropp.

Ja, i dagsläget är jag "lös och degig" (det säger sig självt efter 65 kilos viktnedgång va?). Jag tror garanterat inte att jag kan få den fasta och välslimmade kroppen ens med träning, oavsett träningsform. Men jag kan komma en bit på vägen, jag kan få avsevärt mycket bättre kondition och jag kan må ännu bättre i kroppen än vad jag redan gör! Ja, just det!

Jag tänker inte avlägga några knepiga nyårslöften för dom håller man ändå aldrig. Men efter att jag suttit och dillat lite med syrran och mamma kring det här med träning så börjar jag tänka om. Tänka till lite, kanske är bättre beskrivet?

Tidigare har jag alltid känt att jag själv inte hör hemma på ett gym. Jag är för stor, för fet och ja... jag passar helt enkelt inte in där bland alla vältränade muskulösa typer. Alla glor på en och jag känner mig otroligt uttittad.
Men vadå? Är det inte därför man går till gymmet? För att bli mer "fit", bli mindre, bli mer vältränad eller bara träna upp sin kondis? Dessutom förstår jag inte varför jag känner så nu, med typ 10 kilos övervikt? Som flerbarnsmamma är det inte alltid lätt att få till lite ledig tid till träning kan jag lova. Dessutom jobbar maken tvåskift, dagtid ena veckan och eftermiddag/kväll andra veckan. Jag har ingen barnomsorg till barnen utan tar hand om den biten själv. Så när är jag ledig för en stund på gymmet? Jo - när maken är hemma. Dvs ganska oregelbundna tider.

Jag får helt enkelt ta mig själv i kragen, och det gjorde jag nog också. För jag har ägnat både gårdagskvällen och dagen idag till att surfa omkring och titta på olika alternativ. Har hittat ett gym som passar hur bra som helst när det gäller tillgänglighet (både öppettider och avstånd hemifrån). Så detta måste jag kolla vidare på! Nu när jag har tänket i huvudet vill jag komma igång så fort som möjligt...

Tids nog kanske jag till och med kan få användning för den löparmössa som låg i "den perfekta julklappen" som jag vann hos Carolina - för vem vet... inom rimlig tid kanske man ser mig i spåret ändå? ;)

Den "gamla" Annika - I say no more!

Gillar

Kommentarer