Känslan av att få på sig byxorna...

För ett par månader sen köpte jag mig ett par nya byxor i panik. Mina gamla gick sönder och jag var helt enkelt tvungen att ha ett par byxor - jag är en sån där typ som bara måste ja jeans. Gillar inte alls att springa omkring på stan iförd mjukisbyxor. Så det blev en ilfärd till Lindex för att gå igenom hela deras Generous-avdelning. Jag fann ett par jeans i stl 54, in i provrummet och fick ställa mig på tå och dra in magen att för jag var värd för att ens kunna stänga dom. Men dom gick igen - så vi köpte dom!

De har suttit tajt sen dess, mer eller mindre. Innan operationen fick jag inte igen dom om jag inte lade mig i sängen. Pust! Men så var det iallafall.

Idag låg de nytvättade och väntade... jag har inte testat dom sen innan operationen. Men idag så.. nu var det dags att testa dom igen - en sån lycka.
Jag kunde ha dom. Jag behövde inte lägga mig i sängen, jag behövde inte dra in magen och hålla andan. Nej, idag sitter de riktigt skönt. Och dessutom har jag insett att om jag inte köper nya jeans innan jul så lär jag behöva köpa mig ett bälte - för de här kommer inte sitta uppe länge till.

Det är värt att gråta en liten skvätt. Det händer ju saker, för sjutton gubbar!

Gillar

Kommentarer