När dom missar en väsentlig del i skolan

Ikväll fick barnen marängsviss, fredagen till ära. Kan tillägga att det var ett gäng glada och nöjda barn som satt runt bordet - sällan är det så tyst som då. De njöt säkert av att känna choklad, vaniljglass, bananer och maränger som slogs i munnarna på dom. Själv avnjöt jag en mindre glasskula med några jordgubbar och var nöjd med det. Jag och Linus satt och småpratade lite och plötsligt frågar han lite om det här med min operation. Frågan löd: "Mamma, nu efter din operation, får du äta fett då?" varpå jag svarade att jag får äta vad jag vill. Men äter jag dåliga fetter så mår jag dåligt, det är då jag mår illa, svettas och somnar. Det har ju hänt ett par gånger... allra helst innan man hamnade på rätt bana. Jag fick snabbt höra att fett är livsviktigt och att jag måste äta det. Det hade han minsann lärt sig i skolan. Efterföljande halvtimme satt vi helt enkelt och pratade om bra och dåliga fetter. Att det är skillnad på fettet i bakverk och choklad jämfört med fettet i t.ex fet fisk och avokado. Att fettet från olivolja är bättre än fettet i hårt margarin osv. Jag fick förklara att bra fetter gör att kroppen fungerar bättre. Att även jag behöver bra fetter, utan bra fetter kommer jag inte fortsätta att gå ner i vikt - för fettet behövs. Men att de dåliga fetterna gör att man går upp i vikt - och det är dom som orsakat min övervikt t.ex. Han förstod ju vad jag menade... Men det jag inte förstår är hur skolan kunde ha missat denna bit? För jag tror inte att han hört att det är livsviktigt och sen slagit dövörat till, men jag vet ju inte säkert. Men funderar gör jag helt klart, och jag tänkte att jag skulle fråga detta så småningom, när tillfälle ges. Personligen anser jag att det är jättebra att de lär ut det här tidigt, Linus går ju bara i andra klass. Just det här med fetter och kroppen alltså. Men det är ju viktigt att ta med alla delar, även om de bara gnuggar lite på ytan... Man kan ju inte säga till ca 30 barn att det är livsviktigt med fett och sen sätta punkt för det? Barn är ju barn och de hör vad de vill höra. Fastnar de i tänket att fett är livsviktigt och bra - ja hur ser de då på godis, choklad, bakverk och andra "goda fetter"? Jo - att det är bra. Och sen kommer skolan och klagar på överviktiga barn? Jag begär inte att de ska gå till grunden i ämnet, men man kan åtminstone dra lite jämförelser så att ungarna förstår vad de menar. Enligt Linus hade de ju inte ens nämnt skillnaden mellan just bra och dåliga fetter. Mättat och omättat fett. Bara att fett var livsviktigt. Och nej jag är inte dum, jag förstår väl att mycket hänger på mig som förälder också. Att jag ska lära mina barn vad som är bra och inte bra att äta. Givetvis. Men... tar man upp ämnet i skolan tycker jag minsann att man får lära ut det ordentligt... eller tänker jag fel?


Och ja, det kändes lite halvkomiskt att sitta och prata om bra och dåliga fetter när ungarna sitter och smäller i sig marängsviss. Inte direkt "bra fetter" i det kanske, men å andra sidan så äts det inte varje dag heller. Vi har sagt det att vi kör på en smarrig efterrätt på fredagarna istället för det klassiska "fredagsmyset" som många kör med - chips, läsk och godis. Så det gör vi med gott samvete ;)
  • ALLMÄNT
  • 17 visningar

Gillar

Kommentarer