Stolthet över ett monster

Varje tisdag har Rasmus ”kyrkans barntimmar” som han går på. Han älskar det. Två timmar för sig själv – där han får pyssla och dona, leka och sjunga om vartannat. Brorsorna i all ära, men att få leka med andra är också kul liksom, och jag förstår honom.
Därför brukar vi alltid se till att komma iväg på föräldrar- och barngruppen på tisdagsförmiddagen och sen barntimmarna på eftermiddagen. Nu blev det dock ingenting på förmiddagens idag pga sjukdom hos de små. Noah är ännu inte okej från sin ögoninflammation (frågan är om det inte ligger något annat i grunden?) och Jonathan är snorig som hejsan!
Men eftermiddagen fick han komma iväg iallafall. Så det blev två promenader med vagnen – och Isabella var ju toknöjd såklart. Hela tiden, bortsett från när vi var inne på ICA

>

Rasmus hade pysslat ett monster idag. Ovan visar han stolt upp sitt läskiga monster och ber mig att ta en bild som vi kan skicka till pappa. Sagt och gjort – och pappa tyckte att den var riktigt häftig ?
- ”Mamma kolla här, mitt monster har tänder och det kan gapa”
- ”Mamma, monstret har ögon och han ser dig!!”

Ja, behöver jag säga att han var stolt?
Den stoltheten är underbar att se hos sina barn. Stoltheten när de åstadkommit något stort, något som de kanske inte trodde att de kunde åstadkomma innan de försökte.

Gillar

Kommentarer