Wienerscnhitzel

Detta åt vi igår alltså, Wienerscnitzel med potatis och sås. Första tanken var råstekt potatis men i sista sekund att det skulle vara kokta potäter istället. För mig kvittar det liksom
>

Wienerscnitzel var verkligen urgött, som västgöttarna säger! Någorlunda tunt skuret kalvkött som vänts i vetemjöl, sen ägg och sen ströbröd. Steks på medelvärme – så enkelt!
Simon och Linus kom speciellt efteråt med kommentarer som ”Det var den godaste maten på länge!”, ”Sån här mat vill jag snart ha igen!” och ”Kan vi inte äta den här maten typ en gång i veckan iallafall?”
Det tycker jag tyder på att maten gick hem.

När jag yttrade att det var ”fint kött”, som jag ju anser att kalvkött är – så fick jag frågan vad fint kött egentligen är. Vad är fult kött då?
Så jämförde de med Minecraft. Där är grisköttet ”lent” och allt annat är mer ”ojämnt” eller ”buckligt” som de kallade det. Därför funderade de lite på varför grisköttet inte ansågs vara lika fint som annat kött. Det kunde jag faktiskt inte riktigt svara på. Är det någon som har ett bra svar där?

I vilket fall som helst så vart wienerschnitzel en hit hos både vuxna och barn i detta hushåll, så det blir det fler gånger! Nu söker jag med ljus och lykta efter fler ideer kring kalvkött. Inte kan man väl leva på wienerschnitzel och wallenbergare? Eller jo – det kan man väl?

>

Gillar

Kommentarer